Tidigare program, möten och resor

Flöjtur och vevpositiv

Nyligen samlades ett tjugotal medlemmar i Föreningen de gamla urens vänner till
årsmöte i hembygdsföreningens stuga i Kungälv. Positivhalare Robert Lerbro från
Floda berättade om sin rekonstruktion av ett gammalt flöjtur från 1700-talet och
om sin tillverkning av ett positiv.


Foto: Anders Andersson

I forna tider var urmakare ett högt kvalificerat yrke. Det var ett hantverk som gick i arv från
far till son och som fordrade gedigna kunskaper i finmekanik. I dag bryr vi oss knappast om
vad som döljer sig i en klocka. Stannar den byter vi i bästa fall batteri. Får vi inte igång den
igen köper vi en ny. Men det finns faktiskt en liten grupp idoga fantaster i Sverige som
fortfarande arbetar med klockor enligt konstens alla regler. Ett åttiotal aktiva svenska
urmakare ser till att föra kulturarvet vidare tillsammans med de gamla urens vänner.

   ”Klockor är skoj, de har ett liv till skillnad från frimärken och mynt som är döda ting.
Klockor symboliserar också hög teknik,” säger Lars Laväng, en av medlemmarna i föreningen.

Rekonstruktion av ett flöjtur

Robert Lerbro berättade om hur han rekonstruerade ett gammalt flöjtur från sent 1700-tal för
Kungliga Vitterhetsakadmien i Stockholm. När fodralet till uret hittades fanns ingen
mekanism och Robert, som är positivhalare på fritiden, fick förfrågan om han kunde bygga
en. Det blev studiebesök till Utrecht i Nederländerna där det fanns ett flöjtur byggt av den
skicklige svenske orgelmakaren Pehr Strand. Detta fick utgöra förebilden för rekonstruktionen
som stod färdig våren 2012.


Foto: Robert Lerbro

   Ett flöjtur är ett mekaniskt musikinstrument som drivs av ett urverk och är inbyggt i ett
möbelfodral. Genom luftbälgar och en stiftvals med piggar styrs träpipor som låter som
flöjtar. På själva valsen finns en melodi. Hos Vitterhetsakademien hittades fjorton valsar med
musik från bland annat Mozart och Neumans nationalopera Gustav Wasa. Alla valsar gick att
spela utom en, där man endast hörde några toner från en visa om När jag hem från krogen gå.

   Varför var det så angeläget att rekonstruera flöjturet? ”När man ska spela musik från
1700-talet vet ingen egentligen hur den verkligen lät. Det är därför viktigt att rekonstruera uret
för att få autenticitet och korrekt interpretation. Musiken på valsarna var det fräckaste som
fanns på den tiden, ungefär som dagens iPad,” berättar Robert.

   När Robert fick uppdraget att rekonstruera flöjturet visste han inte hur många toner och
varv uret skulle ha. Utifrån dokumentationen som han hade med sig från Utrecht byggde han
en simulator med tre stegmotorer som drevs av ett styrprogram. Han byggde också fläkt, låda,
pipor och tangenter. Valsen skulle drivas runt, förflyttas i sidled och luft skulle pumpas så att
piporna gav ut toner. Till slut kunde han höra något som kunde tolkas som musik.

   Simulatorn tog han med till en flöjturskonferens hos Vitterhetsakademien, där det väckte
stor uppståndelse bland idéhistoriker och musik-, teater- och miljöforskare med inblick i hur
det var vid sekelskiftet 1800. Därefter inleddes konstruktionsarbetet för att ta fram
originalritningar, sedan själva konstruktionen och tillverkningen. Robert stod för det
finmekaniska arbetet medan Per-Anders Terning från Tollered utförde snickerierna. Slutligen
gjordes en provmontering i klockfodralets underdel och allt visade sig fungera. Urverket
ovanför ställuret drog igång musiken fem minuter i varje heltimme. Efter några justeringar var
uppdraget avslutat. Det blev invigning och medalj.

Positivhalare

Robert har också byggt ett vevpositiv – ett annat mekaniskt musikinstrument som kom under
1700-talet. Det är en låda med ett litet pipverk och pappersrullar med hål i. Långa hål ger
långa toner och korta hål ger korta toner. Spelverket är byggt utifrån en tysk ritning och är
pneumatiskt. Det finns alltså bälgar som pumpar luft när man drar runt en handvev. Då ljuder
musiken. Det finns sammanlagt 56 pipor som ger 20 toner på två och en halv oktav. 


Foto: Robert Lerbro

   Men även gamla mekaniska spelverk kan utvecklas med dagens teknik. Robert har byggt
till elventiler och en läsare med minneskort. Han har också lagt till slagverk och andra
kompinstrument och spelar nu dagens låtar på gammaldags vis.

   Och för dig, som undrar. Nej, Robert har ingen apa med sig när han spelar Alexander
Rybacks Fairytail på gator och torg. I Danmark däremot är det fortfarande Veterinärstyrelsen
som är tillsynsmyndighet och som utfärdar tillstånd för spelningar utomhus. Även om
positivhalaren inte har någon apa med sig.


   I Danmark anordnar föreningen Nordiske Lirkassevenner möten och festivaler. Du hittar
deras hemsida på http://www.lirekassevenner.dk/en/index.html.

Text: Maria Vajta Klamer

Mars 2013

Föreningen vänder sig till dig som är intresserad av gamla ur. Vi har möten fyra gånger per år då olika
ämnen tas upp till diskussion, ibland med en föredragshållare eller videofilm. Några exempel på tidigare program:

Varje år försöker vi även göra en resa till någon historiskt intressant miljö.
Vi har bland annat genomfört resor till:
 

Startsida

Copyright © 2004 [Anders Andersson]. Med ensamrätt.